Välkommen till del två i vår ”skatteskola”. I del ett så pratade vi om grundavdraget som är ett avdrag som dras i från dina inkomster innan skatten beräknas. Grundavdraget har du större delen av ditt arbetsliv och det förhöjda grundavdraget som är ännu bättre kickar in när du du blir pensionär. Exakt vilket år det är, beror på när du är född. Vill du läsa mer om grundavdraget så kika här:

I detta inlägg ska vi fokusera på jobbskatteavdraget respektive det förhöjda jobbskatteavdraget.

Vad är jobbskatteavdrag?

Jobbskatteavdraget är en skattelättnad på arbetsinkomster för att uppmuntra till arbete. Det är dock inte bara arbete som ger rätt till jobbskatteavdrag utan även sjuklön, inkomst av aktiv näringsverksamhet mm (för detaljer se: Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket). Som vi gick igenom i förra inlägget så har du först ett grundavdrag som gör att inte betalar någon skatt alls på en viss del av din inkomst. Gäller det all inkomst? Nej, det gäller bara det som benämns  ”Förvärvsinkomster” , dvs lön, pension, a-kassa, inkomst från enskild firma, sjukersättning och liknande. Gör du avdrag i din deklaration under punkt 2 ”Avdrag för tjänst” eller 3 ”Allmänna avdrag” så dras de av och det som är kvar rundas av och benämns ”Fastställd förvärvsinkomst”. I praktiken innebär det att om du tjänar tex 400 000 kronor och inte har några avdrag från punkt 2 eller 3 så dras grundavdraget på 17 800 kronor av från din fastställda inkomst och beloppet som blir kvar benämns beskattningsbar förvärvsinkomst.

Din inkomsskatt beräknas på din beskattningsbara förvärvsinkomst. Skattesatsen beräknas utfrån där du var folkbokförd den 1 november året innan beskattningsåret, dvs för inkomster du tjänar under 2023 beskattas du enligt den skattetabell som gällde i den kommun du bodde i den 1 november 2022.

Låt oss titta på exemplet ovan. Säg att all inkomst (372 200 kronor) kommer från arbete. Enligt Skatteverkets ypperliga tydliga skatteberäkningssnurra så kan vi se att vi inte bara ska betala kommunalskatt utan även:

• Allmän pensionsavgift: 7% på den fastställda förvärvsinkomsten (372 200 kronor i exemplet), men max 42 000 kronor för 2023. Du betalar ingen pensionsavgift om du:
  • Är född före 1938.
  • Total inkomst är under ett prisbasbelopp (52 500 kronor för 2023).
• Begravningsavgift som fastställs årligen: För 2023 är den 0,065% om du bor i Stockholm, 0,25% om du bor i Tranås, annars 0,258% på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Du kan läsa mer här: Begravningsavgift | Skatteverket
• Kyrkoavgift (om du är medlem i Svenska kyrkan eller ett annat trossamfund). Avgiften varierar, men det är inte ovanligt med 0,8-0,9%. Kyrkoavgift | Skatteverket
• Public service-avgift som fastställs årligen: För 2023 är den 1% av den beskattningsbara förvärvsinkomsten om den är under 130 025 kronor, annars 1300 kronor, dvs de flesta av oss betalar 1 300 kronor. Du kan läsa mer här: Public service-avgift | Skatteverket

Hur stort är jobbskatteavdraget?

Nu kanske du undrar hur mycket pengar vi egentligen pratar om? Det kan variera, men är maximalt ca 3000 kronor/månad (vid inkomster på 450 000 – 700 000 kronor).  Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor. I klartext innebär det att om de 372 200 kronorna ovan hade kommit från pension, istället för lön, så hade du fått ut ca 33 000 kronor mindre (motsvarande ca 2 700 kronor/månad. Det är alltid lönsammare att ta ut lön istället för pension.

Beräkningen av jobbskatteavdraget är knölig, så jag rekommenderar att du använder Skatteverkets snurra jag länkade till ovan. Vill du se den kompletta uträkningen för inkomster under 2023, se nedan eller Jobbskatteavdrag | Rättslig vägledning | Skatteverket:

OBS: Jobbskatteavdraget räknas endast av mot den kommunala inkomstskatten, inte pensionavgift etc. Det innebär att om du har en låg inkomst så kan det innebära att du inte kan utnyttja hela jobbskatteavdraget eftersom det inte finns tillräckligt mycket kommunal inkomstskatt att räkna av mot. Oavsett jobbskatteavdrag så behöver du alltid betala de övriga skatterna, så den lägsta möjliga skatten kommer att bli ca 8% efter utnyttjat jobbskatteavdrag.

Vill du maximera ditt jobbskatteavdrag i kronor så är det inkomsterna ovan som gäller. Om du däremot vill optimera jobbskatteavdraget för att få ut mesta möjliga i plånboken är det låga inkomster du ska sikta på. Vid 100 000 kronor/år så maximerar du det procentuella avdraget. För att kolla hur det ser ut för dig kan du använda Ekonomifaktas räknare. Jobbskatteavdraget – Ekonomifakta

Vad är förhöjt jobbskatteavdrag?

Det förhöjda jobbskatteavdraget är till för att uppmuntra äldre att jobba längre och innebär att man får ännu mer i avdrag jämfört med det vanliga jobbskatteavdraget. Det ges till dem som vid årets ingång har fyllt 65 år, dvs du fyller 66 under året. Det är den åldersgräns som gäller just nu, men den kan självklart komma att ändras framöver. Hur mycket pengar pratar vi om? Det är naximalt 3000 kronor/månad (vid inkomster på 300 000 – 600 000 kronor).

Hur stort är det förhöjda jobbskatteavdraget?

Avdraget beror på hur stora inkomster du har och prisbasbeloppet (PBB). För 2023 är PBB 52 500 kronor.

Även här gäller skattebegränsningen att du inte kan få högre jobbskatteavdrag än du har kommunal skatt.

Vill du maximera ditt förhöjda jobbskatteavdrag i kronor så är det inkomsterna ovan som gäller. Om du däremot vill optimera det förhöjda jobbskatteavdraget för att få ut mesta möjliga i plånboken är det bäst att hamna på runt 300 000 kronor i arbetsinkomst, då blir jobbskatteavdraget ca 12% av din fastställda förvärvsinkomst.

Skatt på lön

Låt oss snacka kronor ut i handen i stället. Det är ju det som har betydelse. Nu blir det dock lite krångligt då vi har tre nivåer att förhålla oss till:

1. Tom året vi fyller 65 – då har vi vanligt jobbskatteavdrag
2. Från året vi fyller 66 – då har vi förhöjt jobbskatteavdrag
3. Från året vi får det förhöjda grundavdraget, när det är beror på när du är född. För närvarande gäller följande:
   • Född tidigare än 1959: från året du fyller 67 år.
   • Födda 1959 eller senare: från året du fyller 68 år.

I bilden nedan ser du hur mycket du får ut om du bara har inkomst av lön utifrån de tre åldersnivåerna ovan. Det blir helt klart en skillnad när det förhöjda grundavdraget kickar in. Procentsatserna i staplarna visar hur stor del av din bruttolön du får behålla efter att skatten är dragen.

Du behöver räkna på dina förutsättningar. Som du ser är skatten progressiv, dvs ju högre inkomst du har desto högre blir skatten. Det innebär att det kan vara mer lönsamt att sprida ut löneinkomsten under flera år och därmed kunna nyttja jobbskatteavdraget/det förhöjda jobbskatteavdraget under flera år = lägre skatt och mer i handen. Jag har ett separat inlägg om det: Skatteplanera dina pensionsuttag! (pensionsguiden.nu)

Tips på vägen

• Det är alltid lönsammare att ha löneinkomster än att ta ut pension.
• Försök att maximera antal år med jobbskatteavdrag/förhöjt jobbskatteavdrag. Det kan därmed vara lönsammare att jobba halvtid mellan ett år före och ett år efter du har tänkt att gå i pension än att jobba heltid och gå när du har tänkt.
• Kan du jobba extra när du har blivit pensionär är det väldigt lönsamt då du 1) fortsätter att tjäna in till allmän pension, och 2) du betalar väldigt lite i skatt. Upp till ca 40 000 kronor/månad så får du mer inbetalt i pension än du betalar i skatt. 
• Om du jobbar och tar ut pension samtidigt – se till att du inte hamnar över gränsen för statlig skatt. Riskerar du att göra det kan du pausa utbetalningarna för den allmänna pensionen för att få ner den totala inkomstnivån. Jag vet att detta är ett lyxproblem, men det är onödigt att betala mer skatt än nödvändigt.
• Är du företagare är detta en guldgruva att nyttja när du blivit pensionär. Då är dina arbetsgivaravgifter bara 10.21% istf 31.42% vilket gör att totalkostnaden blir himla låg för företaget.
• Jobbskatteavdragen är bara en av de delar du kan optimera, men det som egen del är ganska ointressant. Det är som är intressant är den totala skatten du betalar oavsett om den minskar pga grundavdrag eller jobbskatteavdrag.
• Det är viktigt att ha koll på sin ekonomi i stort och att göra medvetna val för att skapa ett rikare och mer balanserat liv. Så nästa gång du får din slutskattsedel, kika på hur ditt jobbskatteavdrag och din skatt blev. När du ska lägga ditt pensionspussel – fundera på hur du kan göra det smartast så att du inte betalar onödigt mycket i skatt. Detta är en del av innehållet i modul 4 i kursen ”Ta kontroll över din pension”. Skatteplaneringsbiten är ett av flera sätt att få en bättre ekonomi som pensionär. Vill du läsa mer om kursen och skriva upp dig på förhandslistan så hittar du den här: Kurser & event (pensionsguiden.nu)

Slutligen, kom ihåg att alla kan göra något för att förbättra sin ekonomi. Om vi hjälps åt att sprida kunskap och dela med oss av våra erfarenheter kan flera få en bättre ekonomi och ett bättre liv!