Förändringar i 3:12-reglerna år 2026: Vad innebär det för dig?

Du som är företagare vet att det har varit diskussioner kring 3:12-reglerna och att det bara är en tidsfråga innan de ändras. I veckan lades det fram en utredning där målet har varit att ”förenkla och förbättra” för ägare av fåmansbolag. Som vanligt finns det bitar som är bra och andra som är sämre.

Idag har du möjlighet att under vissa förutsättningar ta ut utdelning från bolaget och endast betala 20% kapitalskatt. Nu kommer ett nytt förslag där vissa saker blir bättre och andra blir sämre. Låt oss först kika hur det ser ut idag. OBS: Allt nedanför är förenklat och inte på något sätt komplett, utan jag tar med det som jag tror att flest är intresserade av. Vill du ha ett grepp om hur det föreslås bli just för dig, så rekommenderar jag att du läser förslaget (på ca 800 sidor). Se referenser längst ner på sidan.

Nuvarande regelverk

Beräkning av gränsbeloppp för lågbeskattad utdelning

Dagens sätt att beräkna utdelningsutrymme bedöms som krångligt då det finns två olika beräkningssätt. Varje år får man tillgodoräkna sig ett ”gränsbelopp”. All utdelning upp till denna nivå beskattas endast med 20% kapitalskatt.

Det finns två sätt att räkna ut gränsbeloppet:

• Förenklingsregeln: 100% av aktierna ger ett gränsbelopp på 2,75 Inkomstbasbelopp (IBB), dvs 209 550 kronor för 2024. Här finns inget krav att du ska äga en viss procent av aktiern, dvs du kan äga 1% av bolaget och får då ta ut 1% x 209 550 kronor. Det finns heller inget krav på att du ska ta ut lön från bolaget. Denna regel kan du bara använda i ett bolag.
• Huvudregeln: här baseras gränsbeloppet på ditt aktiekapital + föregående års lönenivåerna i bolaget. Formeln ser ut så här:
  Omkostnadsbelopp (dvs aktiekapitalet) × 11,62 procent + 50% av ett lönebaserat utrymme som baseras på föregående års löner. Här krävs det att du äger mer än 4% av aktierna och att du eller en närstående har tagit ut lön enligt nedan. Det lönebaserade utrymmet beräknas som det lägsta av:
  • Egen lön på 457 200 kronor  (6 IBB) + 5% av totala löner
  • Egen lön på 731 520 kronor (9,6 IBB)
• Finns det sparat utdelningsutrymme från tidigare år, dvs du har inte tagit ut utdelning upp till gränsbeloppet tidigare år så får du tillgodoräkna dig ränta på det beloppet. Formeln ser ut så här: Sparat utdelningsutrymme från föregående år (syns i föregående års K10-blankett) × 4,94 procent. Denna summa adderas till beloppet ovan (från förenklingsregeln eller huvudregeln).

Ävenom du har haft låg så har du alltid haft möjlighet att ta ut utdelning enligt förenklingsregeln. Har du en personalintensiv verksamhet så ger det höga lönekostnader vilket gör att det lönebaserade utdelningsutrymmet enligt huvudregeln kan bli rejält. Har du många anställda så är det inte ovanligt att gränsbeloppet bli betydligt högre än vad det finns eget kapital i bolaget.

Beräkning av karenstid/träda

Så länge du är aktiv i ditt bolag har du möjlighet att ta ut lågbeskattad utdelning enligt ovan, men när du inte längre är aktiv så inträder något som kallas ”träda”. Det innebär att bolaget under fem år är utan verksamhet och det sjätte året bedöms aktierna som okvalificerade och du kan ta ut kvarvarande kapital. Det kapitalet beskattas med 25% kapitalskatt.

Driver du tex ett enmanskonsultbolag kan det gå snabbt att bygga upp ett rejält kapital i bolaget, men du kan inte ta ut allt eftersom du begränsas av gränsbeloppet ovan. Genom att lägga bolaget i träda kan du det sjätte året ta ut resterande kapital (grovt förenklat).

Föreslaget regelverk

• De två sätten att beräkna gränsbelopp slås ihop till ett.
• Förenklingsregeln ersätts med ett grundbelopp på 4 IBB (dvs 304 800 kr)
• Alla ägare kan få lönebaserad utdelning, oavsett ägarandel genom att kapitalandelskravet, dvs kravet på minst 4% ägande tas bort.
• En person kan max få ut 4 IBB i grundbelopp även om man äger flera bolag. Andelen fördelas procentuellt.
• Du kan fortfarande spara utdelningsutrymme från tidigare år i din K10, men uppräkningen av sparat utdelningsutrymme tas bort (dvs de 4,94 % ovan).
• Karenstiden minskar från 5 år till 4 år (för karensbolag, trädabolag, 5:25-bolag). Så 5:25-begreppet kommer kanske framöver att heta 4:25?
• Närstående begreppet begränsas genom att syskon, syskons make och syskons barn tas bort. Deras aktivitet kommer inte längre att påverka bedömningen om dina aktier är kvalificerade eller ej. Exempel med nuvarande regelverk: Tre barn ärver varsitt bolag av förälderna. Bolagen anses smittade så om en är aktiv i sitt bolag så kommer de andras aktier aldrig att bli okvalificerade och de kan då inte ta ut allt till 25% skatt efter fem år.
• Företagen ska lämna kontrolluppgifter i slutet av året för att underlätta och automatisera beskattningen. Den ska innehålla antalet andelar som den fysiska personen eller dödsboet äger och hur stor andel man äger vid beskattningsårets ingång samt hur ägarens innehav har förändrats under året.
• Ett gemensamt takbelopp (för tjänstebeskattning på utdelning och kapitalvinst) sätts till 90 IBB och beräknas på beskattningsåret och de två föregående åren.
• Reglerna föreslås börja gälla 1 januari 2026, med vissa övergångsregler.

Beräkning av gränsbeloppet sker enligt nedan:

• Ett grundbelopp införs på 4 IBB per företag som fördelas utifrån ägarandel. Äger man 100% av bolaget får man tillgodoräkna sig hela grundbeloppet, äger man 50% av aktierna får man bara halva grundbeloppet.
• Ett lönebaserat utrymme på 50% x (löneunderlaget x ägarandel – 8 IBB). 8 IBB = 609 600 kronor år 2024. Dock max 50 x närståendes eller egen lön. Exempel: Tar man 100 000 i lön så kan man max få 5 miljoner i lönebaserat utdelningsutrymme. Gifta delägares lönebaserade utrymme ska fördelas lika mellan makarna utifrån deras respektive andel i bolaget. Som makar omfattas även sambo som har gemensamma barn.
• Ett omkostnadsbelopp beräknas på ditt aktiekapital x (statslåneräntan + 9%) för belopp över 100 000 kronor.
• Utöver ovanstående läggs eventuellt sparat utdelningsutrymme till.

Så gränsbeloppet är: grundbelopp + lönebaserat utrymme + omkostnadsbelopp + sparat utdelningsutrymme.

Om man äger flera bolag fördelas grundbeloppet utifrån ägarandelen i respektive bolag enligt nedanstående bild:

Hiss eller diss?

✅ Enmansföretagare som inte tar ut lön (eller låg lön) får ca 100 000 kronor extra i utdelningsutrymme (genom det höjda grundbeloppet). Ca 75% av alla K10-blanketter som lämnas in använder förenklingsregeln så detta kommer sannolikt att vara populärt.

✅ Att alla delägare kan ta del av lönebaserat utrymme och omkostnadsbeloppet. Tidigare var ägare med max 4% uteslutna från detta. Har du lagt in ett stort belopp i bolaget så kommer du också att tjäna på detta förslag eftersom du kommer att kunna nyttja omkostnadsbeloppet.

✅ Trädatiden förkortas så det går fortare att få ut sitt kapital ur bolaget. Å andra sidan gav 5 år en möjlighet att ta ut utdelning enligt förenklingsregeln i fem år till 20% skatt, nu tappar man ett år. Skatteeffekten blir ca 10 000 kronor. Bolag som lades i träda 2021 kommer fortfarande ha fem års träda, medan bolag som lades i träda 2022 kommer att komma undan med bara fyra år, dvs beloppet tas ut 2026 och deklareras 2027 (se övergångsbestämmelserna i betänkandet)

❌ De som använder huvudregeln kan få det sämre, speciellt om det är flera delägare. De som har flera bolag och har använt huvudregeln i ett bolag och förenklingsregeln i det andra förlorar på detta upplägg.

❌ Uppräkningen av sparat utdelningsutrymme slopas (ca 3-4%/år)

❌ Omkostnadsbeloppet får en gräns på 100 000 kronor vilket gör att det inte är relevant för de flesta småföretagare (då aktiekapitalet ofta är max 100 000 kronor)

❌ En ägare med flera bolag kommer inte att kunna ta ut fullt grundbelopp i något av sina bolag. Exempel: äger man två bolag 100% så ska man ta 50% av grundbeloppet i varje enskilt bolag. Detta pga att det står att beloppet ”ska” fördelas enligt ägarandel. Förhoppningsvis ändras detta till ”bör”, så att man själv kan välja vilket bolag man ska ta ut grundbeloppet i från. Det kan ju vara så att det saknas kapital i ett bolag eller att det är ett nyuppstartat bolag där det inte finns medel för att dela ut. Detta kommer att minska incitamentet att direktäga bolag. Det är istället bättre att välja en koncernstruktur eller låta ett bolag investera i de andra bolagen, dvs du som person äger bara aktier i ett bolag.

Vad händer nu?

Ovanstående vara de stora ändringarna som föreslogs, mer detaljer finns i förslaget. Närmast så ska förslaget ut på remiss. Lagrådet ska ge sina syn på förslaget och därefter tas det fram en propostion som ska bifallas i regeringen.

Så jag misstänker att det finns skäl att återkomma flera gånger kring detta inan det slutligen är på plats.

Din nyfikne pensionscoach

Referenser

• Förenkla och förbättra, SOU 2024:36
• Regeringens presentationen på YouTube
• PWCs sammanfattning av förslaget  (innehåller bra illustrationer för olika scenarier)

För dig som vill läsa mer:

• PWCs blogg 2024-06-03
• GrantThorntons blogg 2024-06-03
• Företagarnas blogg 2024-06-03