Skip to main content

Periodiseringsfonder – aktiebolagets Kinder-ägg!

Driver du ett aktiebolag som går med vinst så brukar en av frågorna som dyker upp vara: ”Hur betalar jag så lite skatt som möjligt?”. Tyvärr så är möjligheterna att minska skatten begränsade, men ett alternativ som brukar komma på tal är ”periodiseringsfonder”. Det är inte omöjligt att din redovisningskonsult rekommenderar dig att göra ”avsättning till periodiseringsfond”, men är det en bra eller dålig idé och vad är innebär det i praktiken? Det finns en hel del fördelar med periodiseringsfonder, men låt oss ta ett steg i taget!

Vad är en periodiseringsfond?

En periodiseringsfond är ett bokföringstekniskt sätt att slippa betala skatt på hela vinsten det året vinsten uppstår.

Säg att du gjorde 500 000 kronor i vinst förra året. Du har då möjlighet att räkna bort max 25% av vinsten och ”stoppa den i en periodiseringsfond”. Att göra en avsättning till en periodiseringfond är bara en bokföringsmässig händelse. Du behöver inte fysiskt flytta några pengar till en ”fond” eller ett konto.

Rent praktiskt innebär det att det skattemässiga resultatet blir lägre vilket gör att den slutliga skatten blir lägre. Om vinsten är 500 000 kronor så kan du avsätta max 25%, dvs 125 000 kronor i en periodiseringsfond. Det innebär att skatten bara beräknas på 375 000 kronor istället för 500 000 kronor. Den slutliga skatten blir då 77 250 kronor i stället för 103 000 kronor.

Det låter ju jättebra, eller hur? Vi slipper skatt bara så där…. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Detta är en skattekredit och ett tillfälligtt uppskov, precis som vi kan få uppskov med vinst på bostäder när vi säljer med vinst. Skillnaden här är att uppskovet måste tas upp till beskattning senaste det sjätte året efter avsättningen.  Låt oss återkomma till det och i stället titta på hur du kan dra nytta av denna möjlighet.

Vilka är fördelarna med periodiseringsfonder?

Det finns fyra stora fördelar med detta upplägg, var och en av dem tycker jag motiverar att man gör avsättning till periodiseringsfonder.

  1. Skattemässiga skäl – om bolaget går med förlust något eller flera av de kommande sex åren kan du kvitta bort periodiseringsfonden mot förlusterna för att få en lägre total skatt
  2. Buffertskäl – om bolaget har dålig omsättning eller andra svackor i ekonomin så kan du trots detbetala räkningar och lön med oskattade medel (från periodiseringsfonderna)
  3. Billig kredit – bolaget får betala en schablonintäkt för periodiseringsfonderna, men summan är låg och det ger dig en möjlighet att använda den obetalda skatten i sex år. Du kan se det som en sexårig billig skattekredit. Summan kan tex investeras på börsen eller läggas på ett sparkonto med högre ränta.
  4. Kunna ta ut lön som pensionär – när du blir ålderspensionär så sänks arbetsgivaravgifterna för företaget och du som anställd får lägre skatt. Har du inga inkomster i företaget så har du inga möjligheter att kvitta dessa kostnader.

Skattemässiga skäl

Det kan finnas många skäl att en tidigare vinstdrivande verksamhet något år går med förlust. Titta bara hur hårt Corona slog mot småföretagare där många verksamheter fick sig en rejäl törn. Hade man haft periodiseringsfonder hade man kunnat dra nytta av detta och minskat den totala skatten. Låt oss titta på ett exempel: Företaget Konsultlådan AB gick bra år 2018 och 2019, men 2020 slog Corona-pandemin till och intäkterna uteblev. 2020 slutade med förlust.

Konsultlådans skatt under dessa år var 288 000 kronor (se nedan). Hade däremot Konsultlådan satt av till periodiseringsfonder år 2018 och 2019 så hade situationen sett bättre ut.

Hade de satt av maximalt beloopp så hade det blivit 168 500 år 2019 och 126 800 kronor år 2018, dvs totalt 295 300 kronor.

År 2020 var ett förlustår. Konsultlådan behövde inte betala skatt eftersom det var en förlust, men förlusten kan de nyttja till sin fördel. De kan då ta 203 ooo kronor från periodiseringsfonderna och ”föra tillbaka” dem, dvs lägga in dem i 2020 års resultat. Resultatet det året hade då inte blivit – 203 000 kronor, utan noll. Det innebär i praktiken att 203 000 inte längre behöver skattas för. Total skatt under dessa tre år inklusive skatten för den kvarvarande summan av periodiseringsfonderna blir då bara 201 500 kronor istället för 243 300 kronor, dvs en besparing på 41 800 kronor. Himla smidigt!

Hade det varit så att Konsultlådan inte hade satt av till periodiseringsfonder så hade skatten fortfarande blivit noll år 2020 och de hade haft möjlighet att kvitta förlusten mot framtida vinster om och när de uppstår, men det är inte givet att det blir några framtida vinster och om så är fallet är det förlorade pengar.

Oavsett hur trygg du tycker att din verksamhet är så kan oplanerade händelser sker och detta är ett sätt att vara skattesmart. Behöver du inte nyttja periodiseringsfonderna så tar du bara upp dem till beskattning det sjätte året.

Buffertskäl

Avsättningen i en periodiseringsfond är rent bokföringsteknisk, men pengarna finns trots allt i bolaget och kan användas för att jämna ut tillfälliga svackor i ekonomin. Du kan se det som en ”emergcy fund”. I exemplet med Konsultlådan så skulle de ha pengar att kunna fortsätta betala löpande kostnader och lön till den enda anställde. Hade konsultlådan valt att inte använda periodseringsfonderna hade all vinst skattats. Nu har man i stället möjlighet att använda oskattade pengar. En himla skillnad!

Det är en ekonomisk trygghet att veta att man kan hantera pandemier, att man har förlorat en kund, att man har varit sjuk eller bara unnar sig att vara ledig mer – aavsett skäl till nedgången så finns det ändå kapital att använda.

Visst skulle man rent teoretiskt kunna betala kostnader och löner med företagets egna skattade kapital, men det är onödigt dyrt. Det är alltid bättre att betala företagets kostnader med oskattade medel.

Att ha en rejäl buffert i bolaget är guld värt för nattsömnen!

Billig kredit

Genom att få uppskov med skatten så finns det helt plötsligt kapital i bolaget som du kan investera (eller använda till annat under dessa år). Bolaget beskattas årligen med en så kallad schablonintäkt som baseras på värdet av alla periodiseringsfonder i början av året.

Källa: Skatteverket

Schablonintäkten beräknas enligt ovan. För 2022 är beräkningsgrunden 0,5% och för 2023 är den 1,94%. Schablonintäkten läggs på bolagets resultat på året och beskattas sen med bolagsskatt (20,6%. I exemplet ovan från Skatteverket är schablonintäkten 2 000 kronor och skatten (läs kostnaden) för uppskovet blir då 2 000 kr x 20,6% = 412 kronor. Du kan läsa mer på Skatteverkets sida: Periodiseringsfond | Skatteverket

Det kan alltid dyka upp tillfällen då det är man kan behöva extra kapital i bolaget och detta är ett sätt att få en billig kredit. Pengarna kan du investera i tex breda indexfonder i kombination med ett sparkonto med bra ränta.

Kunna ta ut lön som pensionär

Det är himla lönsamt att ta ut lön från sitt bolag när man blir ålderspensionär. Från året du fyller 66 så sänks arbetsgivaravgifterna från 31,42% till 10,21%. De 10,21% avser pensionsavgiften så den går direkt in till din allmänna pension (eller rättare sagt: du tjänar in pensionsrätter till din allmänna pension). Vid samma ålder så får du ett förhöjt jobbskatteavdrag som medför att din skatt blir lägre. Det är inte nog där, utan från året du fyller 67 så får du även det förhöjda grundavdraget som gör att du kan tjäna ca 280 tusen och ändå bara betala ca 8% i skatt. Dessa åldrar är vad som gäller nu, men det kommer att höjas i takt med att riktåldern ökar.

När du är i pensionsåldern är det inte givet att det finns intäkter i bolaget att kvitta dina lönekostnader med och om vi tittar i exemplet med skatteplanering ovan så är det det vi vill kunna nyttja även här. Om du sätter av till periodiseringsfonder sex år innan du blir ålderspensionär. Då minskar du din skatt under dessa sex år och har även intäkter att kunna kvitta dina löner emot. En riktig win-win!

En årslön på 100 000 kronor kostar bolaget 131 420:- i vanliga fall. När du har fyllt 66 år så får du ca 119 000 kronor i lön för samma lönekostnad. Det förhöjda jobbskatteavdraget gör att löneskatten blir betydligt lägre så du kommer att få ut märkbart mer. Att ta ut lön från 66 är till och med lönsammare än att ta ut lågbeskattad utdelning!

Sammanfattning

Som du ser ovan så finns det många skäl varför man ska maximera avsättningen till periodiseringsfonder. Ytterligare ett skäl är att jämna ut intäkterna över året om man vill visa upp en stadig intäkts- eller vinstkurva för tex banken.
Mitt tips är att tittar på skälen ovan om det verkar intressant så räknar du hur det skulle kunna blir just för dig. Kanske är 2022 året då du för första gången använder periodiseringsfonder?

Finns det inga nackdelar? Jo, det skulle vara om du har spenderat skattepengarna så att du inte kan betala den när det är dags att återföra den. Om du tar ut utdelning från ditt AB (vilket jag hoppas att du gör) så kommer det årliga resultatet att bli lägre de åren du gör avsättningar vilket kan påverka hur mycket som kan delas ut i utdelning. När man tar beslut om utdelning så får utdelningen inte vara en för stor del av totalen av Balanserat result + Årets resultat (enligt ABL 17 kap 3 §), så om man har lågt resultat under åren så kan det bli så att man inte har möjlighet att plocka ut så mycket utdelning som man har ”rätt” till enligt 3:12-reglerna.

Själv maximerar jag avsättningen till periodiseringsfonder varje år. Jag ser det som en hygienfaktor. Den lilla extra skatten det blir överväger i min värld de fördelar den medför.

Använder du dig av periodiseringsfonder?

 

Comments (6)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *