
Öva upp din ekonomiska muskel!
Många av oss lever från lön till lön, vissa har större marginaler och andra har mindre. Gemensamt är att vi behöver arbeta för att kunna täcka våra levnadskostnader. När vi får löneökning är det vanligt att vi ökar vår konsumtion i motsvarande grad – det blir ett nollsummespel. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) klarar knappt var femte person över 16 år en oförutsedd utgift på 13 000 kronor (Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) (scb.se)) . Det är verkligen inte bra! Att vara stressad över sin ekonomi är varken bra för kroppen eller själen, men det goda är att behöver inte vara så här.
OBS: Inlägget innehåller sponsrade länkar.
Ingen är född med ”ekonomiskt sinne”, även om vissa har förmånen att få lära sig att hushålla med pengarna av sina föräldrar. Min erfarenhet är dock att de flesta av oss är ganska bortkomna när det gäller vår privatekonomi. Inget konstigt med det, då vi inte har tränat på det. Man brukar säga att ”det man tränar på blir man bra på”. Ingmar Stenmarks klassiska uttryck tycker jag framhåller det på ett bra sätt:
”Ju mer jag tränar – desto mer tur har jag”
Trots att vi inte har tränat oss i att hantera vår privata ekonomi så förväntas vi ändå kunna klara av det. Himla udda, men det går att fixa! Vi kan börja träna, det är aldrig för sent! Precis som när du börjar en ny hobby eller ska gå till gymmet – alla är vi nybörjare i början, men vi blir bättre med tiden. Vi avsätter tid för att öva och vi lär oss löpande. Det är precis likadant med din ekonomi! Du kan förändra din privatekonomi om du lägger manken till!
De första stapplande stegen
Du har flera olika delar att bemästra och och det härliga är att du själv kan välja vilken del du vill börja med. Du behöver dessutom inte göra allt på en gång, utan kan ta en liten bit i taget.
- Dina intäkter och dina kostnader
- Ditt sparande
- Ditt investerande
- Din långsiktiga plan, dvs hur vill du leva ditt liv och vad behöver du göra för att det ska gå ihop ekonomiskt
Dina intäkter och dina kostnader
Har du en sund ekonomi så går den med plus varje månad, dvs du gör av med mindre pengar än vad du tjänar. Har du en negativ eller ansträngd ekonomi så har du det istället tufft att få det att gå ihop varje månad. Självklart vill vi alla ha en sund ekonomi och slippa den ekonomiska stressen och kunna känna att det hela går ihop. Oavsett hur din ekonomi ser ut så är det supernyttigt att göra en sammanställning, helst ett år tillbaka, för att se hur mycket pengar som flödar in och vart de flödar ut.
Nuläge
Denna bit kan vara tidskrävande beroende på hur du väljer att göra sammanställningen. Den kan i sin enklaste form vara på papper och penna. Är man lite mer avancerad så kanske man använder en app eller någon programvara. Eller så föredrar man att göra arbetet i Excel. Välj det sätt som passar dig bäst.
När du väl har gjort en sammanställning och ser svart på vitt hur det ser ut så börjar nästa steg: det är dags att värdera och dra slutsatser av sifforna. Vad säger siffrorna dig? Vad lägger du mest pengar på? Är det som du lägger mest pengar på verkligen det som du prioriterar högst? Sannolikt hittar du några ställen där det rinner betydligt mer pengar än du visste om. Hur mycket sparar eller investerar du? Ger du dig själv förutsättningar för att kunna hantera en oförutsedd utgift eller för att få ett rikt liv som pensionär? Sannolikt så finns det möjligheter att optimera och prioritera om.
Bara detta underkapitel kräver sitt eget bloggavsnitt, men om vi ska undvika att bli långrandiga, så:
- Kan du öka dina intäkter?
- Finns det onödiga kostnader, dvs kostnader som inte ger dig någon nytta eller glädje – skär bort dem.
- Finns det kostnader som kan bli lägre? Tex förhandla om bolåneräntan och andra avtal eller minska på matkostnaderna.
- Gräv i den där odefinerbara kostnadshögen som heter ”övrigt/jag har ingen aning om var dessa pengar har gått”. Ett sätt att minska dessa är genom att undvika att handla för kontanter. Det du handlar med kort kan du alltid se efteråt var du har handlat, med kontanter är det svårare.
- Se till att du har en ekonomi i balans. Om dina intäkter inte täcker dina kostnader finns det bara två alternativ: Öka intäkterna eller minska kostnaderna! Det är inte svårare än så, även om det är lättare sagt än gjort att ändra invanda beteenden och utgifter.
Önskat läge
När du vet vad du kostar är ditt nästa steg att sätta upp ditt önskade läge, dvs hur vill du att din ekonomi ska vara. Självklart är det nu dags för BUDGETEN! Mitt tips är att du utgår ifrån ditt nuvarande läge och justerar sifforna så att de blir som du vill, tror och siktar på att de ska vara. Enklast är att lägga budgeten för ett helt år då många kostnader bara dyker årsvis (hemförsäkringen) eller kvartalsvis (elen) eller helt oregelbundet (servicekostnader för bilen). Vill du ha en budgetmall att utgå ifrån kan du använda denna: Budgetuppföljningsmall
Mitt tips är att du inte är för snål mot dig själv, utan budgetera även för nöjen, hobbies och annat som ger dig glädje. Ett sätt att göra det är att reservera en viss procent av dina intäkter till det som Ramit Sethi brukar kalla ”Guilt-free spending”. På så sätt har du en budget som tillåter att du kan göra skoj saker, trots att du sparar och investerar. Var sak har sin plats i budgeten, även skojsigheter!
Följ upp
När du har en budget är jobbet nästan gjort – nu är det bara uppföljningen kvar. Se till att följa upp dina kostnader varje månad så att du ser om din budget håller eller om du kanske behöver justera. När du har gjort detta i några år så kommer du att kunna släppa på uppföljningen då du vet vad du kostar. Jag har följt upp mina kostnader i många år och vet att jag skulle kunna klara mig på 15 000 kronor per månad om jag måste (dvs om jag gör mig av med bilen, åker kommunalt och äter lite enklare) men en normal månad så kostar jag 20 000 kronor. För 25 tusen så skulle jag leva extravagant och ha råd med utlandsresor, lite mer middagar ute och annan lyx. Genom att veta vad jag kostar har jag ingen stress över min ekonomi och jag kan justera kostnadsnivån om det behövs. Idag bryr jag inte inte så mycket om vad varje enskild kostnadspost är för jag vet att det ändå går ihop på totalen. När du har följt upp dina siffror under en period så kommer du också att kunna veta hur lite du kan klara dig på om det kniper, men också hur mycket du skulle vilja ha för att kunna leva det liv du vill leva. Det är en enorm trygghetskänsla att veta vilka ramar man har och att man kan klara tuffare perioder.
Här är ett tidigare inlägg om budget och följa upp kostnader som ger lite mer detaljer: Ta kontroll över din ekonomi och skapa en budget! (pensionsguiden.nu)
Om du tycker att detta är på tok för avancerat och mycket att ta tag i just nu så nöj dig med att summera hur det går för dig i stora drag: Hur mycket pengar kommer in varje månad och hur mycket har du kvar varje månad? Det ger en första inblick i hur det ligger till. Vill du har en spark i baken och verkligen vill få kontroll över dina siffror så rekommenderar jag dig att anmäla dig till kursen ”Hur mycket behöver jag spara” där vi tittar på hur dina pengar flödar idag, hur mycket pengar du behöver ha för att kunna leva ett rikt liv som pensionär samt slutligen räknar får du räkna ut hur mycket pengar du behöver spara för att du ska kunna leva det liv du vill göra. Detta är en riktig kickstart för dig som vill få en bättre ekonomi! Du kan läsa mer om kursen här: Hur mycket behöver du som pensionär? (pensionsguiden.nu)
Ditt sparande
Att leva från lön till lön kan vara mentalt slitsamt så bortsett från att ekonomi behöver gå ihop varje månad bör vi ha ett sparande så vi får en andhämningspaus. Det först du behöver få på plats är en buffert för att kunna klara oförutsetta händelser. Har du ingen buffert så tillhör du sannolikt de som SCB nämnde ovan. Det är ju inte bra. Se till att spara ihop en bunt med pengar som du har på ett sparkonto. Hur mycket behöver du spara? Ja, det beror helt på dina förutsättningar. Om du bor i hyresrätt, inte har barn, har sjukförsäkring via jobbet, inte äger sommarstuga/båt/bil eller annan kostnadsdrivande egendom behöver du betydligt mindre än den som bor i hus, har sommarstuga, har unga barn och åldrande föräldrar som behöver ekonomiskt stöd. En tumregel brukar vara tre månaders kostnader, men du kanske vill ha mer eller nöjer dig med mindre. Har du ett kreditkort så kan du sannolikt klara dig med mindre då du får lite respit att få fram pengarna som behövs. Själv har jag valt att ha pengar som täcker fem månaders kostnader på ett sparkonto med ränta. Utöver det så har jag två kreditkort jag kan använda om det behövs, så jag känner ingen oro.
Räntan på sparkonton ändras stup i kvarten så det är dagsbasis på vilken som har högst ränta. Jämför räntorna på en prisjämförelsesajt, tex Compricer: Jämför sparkonton & sparräntor – Bästa sparräntan | Compricer Just nu är det flera bolag som erbjuder en ränta på ca 2%. De stora bankerna brukar inte erbjuda något vettig ränta, så välj en av de banker som ligger i topp i jämförelsen.
När du har sparat ihop till din buffert så kan du andas ut för stunden. Nu vet du att du kan klara dig om något händer. Om du någon månad behöver ta ifrån din buffert – se till att fylla på den på en gång igen så att den hela tiden är full.
Nästa steg är målsparande och långsiktigt sparande. Målsparande kan vara resor, handpenning till boende, ny bil eller liknande. Personligen tycker jag att det som ska konsumeras under året bör finnas med i din vanliga budget, men är det en större kostnad så kanske du hellre vill ha ett dedicerat sparande till den. Så skilj på sparande och periodiserande! Julklappar, semesterresor, nya vinterdäck till bilen etc är inte extraordinära kostnader utan något du vet att du ”villhöver” eller behöver och då gäller det att göra rum för det i din årliga budget. Ska du ha ditt målsparande eller kortsiktiga sparande inom fem år? Sätt då in pengarna på ett sparkonto med ränta. Om du binder räntan så kan du få högre ränta. Väljer du tex att binda på två år så kan du just nu få över 3% i ränta. Jämför sparkonton & sparräntor – Bästa sparräntan | Compricer.
Det långsiktiga sparandet är till för pengar som inte är tänkt att användas inom de närmaste fem åren och de bör investeras så att de får möjlighet att växa till sig.
Ditt investerande
Ett typiskt exempel på långsiktigt sparande är till pensionen. Här är tiden vår bästa vän och genom att investera så kan vi dra nytta av ränta-på-ränta-effekten och med tiden så kommer detta belopp att kunna växa sig stort. En måttstock här är att avsätta 10% av nettolönen, men mer är bättre och mindre är bättre än ingenting! Om du sparar 2 000 kronor i månaden under 20 år och får 8% i årlig avkasning kommer du att ha hela 1 430 000 kronor efter 20 år! Det är en summa som helt klart kommer att göra skillnad när du är pensionär! Vill du räkna ut hur stort ditt sparande kan bli så använd en sparkalkylator, tex den hos Avanza.
Har du aldrig köpt fonder, aktier eller liknande kan detta kännas oöverstigligt, men så behöver det inte vara. Bryt ner det hela i mindre bitar och lägg dig på en rimlig ambitionsnivå. Är det mer än 10 år kvar till att pengarna ska användas rekommendas det att man investerar allt i aktier/aktiefonder (eller liknande). Vi tar det steg för steg:
- Starta ett InvesteringsSparKonto (ISK) hos en bank/nätmäklare. När det gäller nätmäklare är Avanza den absolut populäraste. Vill du ha en fondrobot, dvs du slipper själv välja vad du ska investera i utan du svarar på ett antal frågor och de tar då fram en rekommendation åt dig. Den mest populära fondroboten är Lysa.
- Sätt upp ett månadssparande och se till att månadssparandet investera automatiskt när pengarna förs över.
- Om du har Avanza, så finns två enkla alternativ som du når via: klicka på ”Inloggad som <ditt namn>, sen klicka på ”Inställningar”/”Månadssparande”/
- Alternativ 1: Klicka på ”Ett smart och automatiskt sparande” och välj Avanza Auto 6 som är en förvald mix av fonder. Total förvaltningsavgift är 0,36%. Då får du en mix av globala och svenska bolag.
- Alternativ 2: Klicka på ”Välj fonder själv” om du vet vilka fonder du vill ha eller om du bara vill ha en bred global indexfond (vilket är det vanligaste valet för nya investerare). Här väljer du belopp och fonder. Vill du ha en billig global indexfond kan du välja Avanza Global som har en total avgift på 0,08%. Andra alternativ som är likvärdiga är Länsförsäkringar Global Index, DNB Global Indeks A, Skandia Global Exponering A eller Swedbank Robur Access Global A. Alla är globala indexfonder och det är minimal skillnad mellan dem. Det viktiga är att du kommer igång med ditt sparande, inte exakt vilken av dessa fonder du väljer.
- Om du har Lysa, klicka på Månadssparande i menyn och sen ”Starta nytt månadssparande”. Följ sen bara instruktionerna och välj det konto du vill att pengarna ska hamna på. Då kommer pengarna att dras det datum du anger och investeras enligt det val du har gjort innan. Detta är verkligen tokenkelt och du behöver inte följa upp hur det går, utan kan vara trygg i att det sköter sig själv.
- Om du har Avanza, så finns två enkla alternativ som du når via: klicka på ”Inloggad som <ditt namn>, sen klicka på ”Inställningar”/”Månadssparande”/
Fundera inte för mycket över vilka fonder du ska välja, utan gör det enkelt för dig. Tänk:
”Progress is better than perfect”
eller
”Good enough”
Om du väljer Avanza eller Lysa eller någon helt annat är inte viktigt. Här är det viktiga att komma igång. När du har investerat ett tag kan du börja fundera på om du vill vidga dina vyer och ta in tex en svensk fond, men det är inte prio just nu. Nu är prio att få igång ett automatiskt sparande som rullar på i ur och skur och som är helt bekymmersfritt!
Din långsiktiga plan
Om du tar tid tid att verkligen fundera på hur du vill leva ditt liv – både nu och framöver så kommer det livet med en prislapp. Vi kostar olika mycket i perioder av våra liv och det gäller att ta höjd för det så att ekonomin går ihop. Är du ung så väntar kanske hus och barn. När du är äldre så flyttar barnen ut och du kanske vill flytta till ett mindre boende som är lättare att underhålla. Kanske drömmer du om en lägenhet i Spanien eller en sommarstuga någonstans i Sverige. Fortsätt drömma och bestäm vilka drömmar du ska realisera. Vet du vilka kostnader du vill ha kan du också räkan ut hur mycket du behöver spara för att det hela ska gå ihop.
Tips
- Gör inte för komplicerat för då är risken att det inte blir av eller inte håller i längden.
- Automatisera ditt sparande! Det ska vara enkelt att göra rätt så sätt upp ett månadssparande från ditt bankkonto till sparkontot respektive stället där du investerar, tex Avanza, Nordnet, SAVR eller Lysa.
- För över det som finns kvar på ditt lönekonto dagen innan du får lön till ditt sparkonto. Det blir ett extra bonussparande!
- Krånga inte till ditt investerande. Du behöver inte vara börsproffs för att ha ett månatligt investerande. Välj en global indexfond eller en fondrobot, som sköter sig själv.
- Avsätt hellre lite varje månad än större belopp lite nu och då. Du vill vänja dig med ett beteende och oavsett belopp så har då då ett regelbundet spararande och investerande. Superbra!
- Om du tycker att det är för mäktigt att starta igång alla delar ovan: börja med sparkontot så att du får en buffert!
Som jag nämnde ovan så startar en ny kursomgång av Hur mycket måste jag spara? den 30 november. Om du vill ha hjälp, stöttning och verktyg för att få ordning på din ekonomi och skapa en långsiktigt hållbar plan så tycker jag att du ska kika in på kurssajten och läsa mer. Denna gång kommer vi under två tillfällen att gästas av Jan Bolmesson från RikaTillsammans. Anmälan öppnar måndagen den 20 november. Har du några frågor om kursen? Skicka mig ett meddelande via kontaktformuläret: Kontakt – Pensionsguiden så svarar jag inom kort.