Skip to main content

Hur fungerar efterlevandeskyddet?

”Efterlevandeskydd” är ett samlingsnamn för olika produkter som gör att dina efterlevande kan få värdet av dina pensioner när du dör.

Det kan tex vara familjeskydd, där du betalar en försäkringspremie varje månad och i gengäld så får dina efterlevande en viss summa pengar varje månad. Det absolut vanligaste efterlevandeskyddet är återbetalningsskyddet. Det innebär att dina efterlevande får ta del av värdet av dina pensioner när du dör. Villkoren kan dock skilja sig åt.

I denna artikel kommer vi att fokusera på återbetalningsskyddet i dina tjänstepensioner samt privata pensioner. När det gäller den allmänna pensionen så kan du läsa mer på Pensionsmyndighetens hemsida. Vad händer med pensionen när du dör? | Pensionsmyndigheten

Vad kostar det att ha efterlevandeskydd?

Det fina i kråksången är att det inte ”kostar någonting”, i avseende att du inte betalar in pengar för det så som du gör för andra försäkringar. Däremot så finns det självklart en motprestation. Motprestationen heter arvsvinster (vilket är ett väldigt udda namn, då det inte är någon vinst).  Arvsvinster innebär att när man dör så delas värdet av pensionen upp mellan de kvarvarande försäkringstagarna som är i samma ålder. Så om jämngamla personer dör så får du en del av deras pension, samt att om du dör så får de andra dela på din pension.

Eeeeh, vad innebär då det då i praktiken? Jo, vi kan dela in alla försäkringstagare i två grupper: en grupp som har efterlevandeskydd och en som inte har det.

  • Med efterlevandeskydd så får du inte ta del av de andras arvsvinster, men när du dör så får dina efterlevande din intjänade
  • Utan efterlevandeskydd så får du del av de andras arvsvinster och när du dör så får de andra i din årsskull dela på din pension. Din efterlevande får ingenting.

Arvsvinsterna bli naturligt högre och högre ju äldre du blir, dels tack vare att pensionsinbetalningarna fortsätter, du får avkastning på pengarna men även att fler och fler i din årskull dör ju äldre du blir.

Konsumenternas har en bra tjänst för att kunna räkna ut hur mycket arvsvinster du beräknas avstå i från om du väljer att ha ett efterlevandeskydd. Välj det kollektivavtal du tillhör alternativ om du har en privat eller icke kollektivavtalad försäkring, så kan du se total kostnad samt konstnad per år. Supersmidigt! Oberoende jämförelser från konsumenternas.se | Konsumenternas

De beskriver även detaljerat om olika typer av efterlevandeskydd: Efterlevandeskydd – Vad händer med pensionen när du dör? | Konsumenternas

Vem räknas som ”efterlevande”?

Det går inte att lämna försäkringen till vem som helst, utan det är Inkomstskattelagen som begränsar vilka som får vara så kallade förmånstagare. Du kan välja mellan:

  • make/maka/registrerad partner/sambo
  • före detta make/maka/registrerad partner/sambo
  • egna barn eller barn till de tidigare nämnda

När bör man ha efterlevandeskydd?

En himla bra fråga! Har du inga efterlevande – nej, då behövs det självklart inte.

Har du en partner som skulle få svårt att klara sig ekonomiskt om du dör, då är det bra med efterlevandeskydd. Om personen däremot klarar sig bra kan det vara bättre att du tar bort efterlevandeskyddet så att du därmed får en  högre pension.

Har du unga barn som skulle få svårt att klara sig alternativt vuxna barn som ännu inte har etablerat sig på bostads- och jobbmarknaden kan det vara lämpligt att ha kvar efterlevandeskyddet, åtminstone på ett så stort belopp att det skulle hjälpa dem i deras situation. Kanske kan du ha det på någon eller nåra försäkringar, men inte alla.

Men…. om du själv har en låg pension eller prognosen visar att du kommer att få en låg pension så bör du i första hand se om ditt eget hus, dvs se till att du får del av arvsvinsterna. Det är en god tanke att hjälpa sina nära och kära, men jag träffar allt för många (speciellt mödrar) som slår knut på sig ekonomiskt för att hjälpa sina barn vilket resulterar i att de har väldigt lite pengar att själv klara sig på.

Alternativa lösningar

Fundera på om det inte kan finnas bättre alternativ än efterlevandeskydd, tex bolåneskydd eller livförsäkring. Fundera på vilken typ av ekonomisk kris/börda är det du vill hjälpa dina efterlevande ur? Det kan vara så att det finns billigare och smartare lösningar än att teckna ett efterlevandeskydd

Vad behöver jag tänka på?

Lägga till eller ta bort efterlevandeskyddet

För att säga upp eller teckna efterlevandeskydd vänder du dig till din valcentral om det är en kollektivavtalad försäkring alternativt till försäkringsbolaget, det är lite olika. Det kan vara så att du behöver genomföra en hälsodeklaration för att teckna, så kolla villkor med bolaget. Vissa bolag har en åldersgräns för att lägga till skyddet eller krav på ändrade familjeförhållande tex. giftemål, skaffar barn etc. Som sagt: kolla med din valcentral eller ditt försäkringsbolag vad som gäller för just din försäkring.

Giltighetstid och utbetalningstid

En annan sak att tänka på är att bolagen kan ha olika giltighetstid på skyddet. Jag hade tex en försäkring med efterlevandeskydd hos Folksam och hade valt efterlevandeskydd för att jag hade en minderårig son. Dock visade det sig att skyddet bara gällde om jag dog mellan 65-85 års ålder! Så om jag hade dött innan hade det inte betalats ut några pengar. Jag har även en icke kollektivavtalad tjänstepension hos SEB och den gäller bara tills jag är 75 år, så det gäller att kolla villkoren.

Det finns också lite att tänka på när det gäller hur utbetalningen till de efterlevande sker. Är det så att pensionen kommer att utbetalas till ens partner som arbetar riskerar personen att få betala väldigt hög skatt. Finns det ”fri förfoganderätt” på försäkringen så kan mottagaren själv flytta fram uttagstid så att det passar bättre. Det är främst de privata aktörerna som har det. Det är supersmidigt! Jag har det tex på min pensionsförsäkring hos Nordnet.

Ett annat tips är att ange att pengarna ska vara den efterlevandes enskilda egendom, dvs då kommer den inte att ingå i en ev bodelning (om inte personen själv väljer att inkludera den). Detta kan du ange hos försäkringsbolaget.

Här kan du läsa mer om återbetalningsskyddet för de största kollektivavtalen:

Privatanställd tjänsteman: Välj skydd för familjen – Collectum

Privatanställd arbetare: Återbetalningsskydd – fora.se

Statligt anställd: Återbetalningsskydd och familjeskydd – SPV

Anställd i kommun och landsting: Frågor och svar (pensionsvalet.se) eller https://www.valcentralen.se/

Det var allt för denna gång! 

Monica

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *