Skip to main content

Elkris, höga bolåneräntor och hög inflation är ett faktum!

Wow, vi ser ut att ha en tuff tid framför oss! Elpriserna skenar, speciellt i södra Sverige och det finns inget som talar för att det ska ändra sig i närtid. Svenska handelskammaren har räknat på hur dyr elen kan bli i vinter och det är ingen rolig historia. Detta är nog så nära en elkris man kan komma.

Elkris eller bara väldigt höga elpriser?

  • För ett typhushåll i elområde 3 som bor i ett småhus med 20 000 kWh i energiförbrukning per år, väntas elräkningen uppgår till 85 000 kronor för
    vinterhalvåret (oktober 2022-mars 2023). Förra vintern uppgick elräkningen till 31 000 kronor. I reda pengar uppgår ökningen till 54 000 kronor.
  • För motsvarande typhushåll i elområde 4 väntas elräkningen för vinterhalvåret öka från nästan 34 000 kronor till dryga 95 000 kronor. I kronor uppgår
    ökningen till 61 000 kronor.
  • För hushåll i såväl elområde 3 som elområde 4 finns det en risk att elräkningarna blir närmare 3 gånger högre nu i vinter jämfört förra året. De ökade
    kostnaderna innebär att hushåll väntas dra ner på sin konsumtion och eller sitt sparande. För vissa hushåll kan elpriserna bli ohållbara och bidra till att
    man inte får ihop vardagsekonomin.
elkris
Uppskattad månadskostnad för el i elområde 4, från Svenska Handelskammaren.

Källa: Svenska Handelskammarens rapport: Hushållens elkostnader – så blir din elräkning under vinterhalvåret

Som om inte elkrisen vore nog så har bolåneräntorna ökat markant och även inflationen. Exempel: listräntan hos Swedbank har ökat med nästan 50% på tre år, varav 0,85 procentenheter bara i år. Räntan kommer enligt prognoserna att falla tillbaka i slutet av 2023 (ref. 1)

Vart inflationen tar vägen vet ingen. Vi har haft hög inflation tidigare men vi har varit förskonade i många år. Tittar vi tillbaka så hittar vi skräckperioder, tex 1990 var inflationen 10,5% och 1980 var den 13,6%, men för många unga är detta en helt ny situation. Riksbankens prognos är att inflationen planar ut nästa år och kommer tillbaka till 2% under 2024 (ref. 3). Det hjälper tyvärr inte här och nu när priserna i  matbutikerna är betydligt högre än tidigare. Drivmedelspriserna är heller inte att leka med även om de just för stunden har backat tillbaka något.

Sammanfattning av läget

Det finns inte många ljusglimtar just nu. Sammantaget kan detta mycket väl bli en ny ekonomisk kris där bolag inte har råd att driva sin verksamhet och måste avveckla eller i värsta fall gå i konkurs, vilket då kommer att leda till ökad arbetslöshet. För det enskilda hushållet är det också illa, ofta är marginalerna små och vi har inte i närtid sett liknande kostnadsökningar.

En av fem svenskar klarar inte en oförutsedd utgift på 12 000 kronor enligt en rapport av SCB från 2020 (ref 4). Läs den meningen en gång till! En av fem! Vi vet alla att vi bör ha en buffert för att täcka oförutsedda utgifter, men hur stor den ska vara finns det olika syn på. Rent krasst: bor du lägenhet, är med i A-kassan och är normalfrisk så är sannolikt behovet ganska lågt, kanske tre månaders utgifter. Bor du i hus så behövs en större buffert då utgifterna där ofta är större om något oväntat händer, tex sex månaders utgifter. Det är husägare som drabbas hårdast av de höga elpriserna så i år kommer det att krävas en extra stor buffert. Du behöver själv bedöma hur stor buffert du behöver för att känna dig trygg. Att klara en oförutsedd utgift på 12 tusen en månad är en sak, men nu gäller det flera månader på raken i värsta fall. Det kommer att bli tufft!

Jag hoppas att du har hunnit bygga upp en buffert, då kommer det kommande året att bli lite lättare.

Vad kan du göra?

Nu gäller att vara kreativ och framförallt agera förebyggande! När du väl sitter med din höga elräkning eller inte kan ta dig till jobbet för att du inte har råd att tanka bilen är det för sent. Du behöver skapa en plan NU! Hur jobbigt detta än är så kommer det att bita dig där bak om du stoppar huvudet i sanden nu.

Här är några tips på vägen, speciellt för dig som har små marginaler i vardagen:

  1. Gör en balansräkning, dvs lista allt du äger och har (din tillgångar) och även din skulder. Finns det pengar du kan använda kortsiktigt? Tex någon ISK?
  2. Gör en rensning hemma och sälj allt du kan avvara, det kan ge några tusenlappar extra
  3. Jobba extra/ta ett extra jobb
  4. Dra ner på värmen hemma – sockor och fleecetröja på är det som gäller. Att ha 20-22 grader är inte alternativ när elpriset är högt.
  5. Var extra noga med att inte förbruka mer energi än nödvändigt
    • Tvätta bara fyllda tvättmaskiner/diskmaskiner
    • Stäng av all elektronik när du inte använder dem
    • Ha släckt i alla rum du inte är i
  6. Titta om timavtal kan vara ett alternativ för dig. Då kan du planera energikrävande aktiviteter till tider när priserna är lägre.
  7. Inför köpstopp på allt utom det nödvändigaste, dvs inga kläder, inget lyx i vardagen eller resor.
  8. Veckohandla och köp bara det nödvändigaste och gärna det som är på extrapris. Kolla alltid i lådan för ”kort datum” där finns ofta starkt rabatterade varor som du kan tillaga på en gång eller lägga i frysen.
  9. Ät ur det som finns i kyl, frys och skafferi. Gemene man kan klara sig i alla fall en månad på det man har hemma och bara komplettera med färskvaror.
  10. Mealpreppa – dvs förbered maten och laga flera portioner samtidigt. Perfekt för matlådor eller om man har bråttom på kvällen.
  11. Lägg en budget, följ upp dina kostnader och skär stenhårt bort allt som inte är nödvändigt. Du hittar en budgetmall här.  Vill du läsa mer om uppföljning av kostnader kan du göra det här.
  12. Ta in en inneboende/hyr ut ett rum. Gå ihop med en kompis/släktning och bo trångt i ena boendet och hyr ut det andra under en kortare period.

Extraordinära tips

Detta är tips jag rekommenderar att du tar till i nödfall, dvs om du tror att ovanstående tips inte kommer att räcka:

  1. Höja upp dina bolån, så att du får loss kontanter
  2. Om du har en icke kollektivavtalad tjänstepensionsförsäkring som är värd max 48 300 kronor kan du förtidslösa den, dvs du kan få ut den som ett engångsbelopp (efter avdrag på 30% skatt). Kontakta ditt försäkringbolag om du vill göra detta. Detta är definitivt inte något jag tycker att man ska göra lättvindigt.

Vad du absolut inte ska göra!

Likväl som det finns saker du bör göra, så finns det saker du inte bör göra.

  1. Ta inte blancolån/SMS-lån eller liknande alternativ. Det är svindyrt och inte en bra långsiktig lösning. Risken är att du månaderna efter kommer att komma ännu längre efter med dina betalningar.
  2. Inte öppna dina räkningar. Jag vet att det är supertufft att öppna räkningskuvert som man vet kommer att vara på ett högt belopp och att det kommer att vara stört omöjligt att betala. Det spelar ingen roll om du kan betala eller ej. Öppna kuvertet så att du vet hur din situation ser ut.

Om det trots allt inte går ihop

  1. Be en vän eller släktning om hjälp. Det är inte fel att be om hjälp, så låt inte din stolthet stå i vägen. Men… skriv ett skuldebrev där det framgår när du ska betala tillbaka och hur mycket. Om någon hjälper dig i en svår situtation bör det vara din prio att se till att betala tillbaka pengarna.
  2. Om du får räkningar som du inte kan betala, ring leverantören och försök att göra upp en avbetalningsplan.
  3. Om dina räkningar går till inkasso – ring inkassobolaget och försöka hitta en lösning.
  4. Om dina räkningar går till kronofogden – sälj allt som någonsin går att sälja. Du vill inte hamna i en situation där ärendet går till indrivning. Du kan få löneutmätning, dvs de Kronofogden tar delar av din lön varje månad och du får en dålig kreditranking så du kommer att få svårt att få nya krediter.

Denna artikel var verkligen nattsvart, men jag vill verkligen att du ska ha mod att ta tag i detta nu, i vinter när räkningarna börjar hopa sig är det försent.

Dela jättegärna med dig av dina bästa spartips inför vintern i kommentarsfältet! Tillsammans hjälps vi åt!

 

 

Referenser:

  1. Bolåneräntor » Se bankernas aktuella boräntor & prognoser (boupplysningen.se)
  2. Inflation i Sverige 1830–2021 (scb.se)
  3. Penningpolitisk rapport, juni 2022 | Sveriges Riksbank
  4. En av fem klarar inte oväntad utgift på 12 000 (scb.se)

Comments (1)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *