De 12 vanligaste misstagen med pensionen

När tittade du senast till din pension? Rätt hanterat så ska den inte behöva tittas till så ofta. Den ska bara ligga och puttra och växa tills sig tills det är dags att börja plocka ut den. Min erfarenhet är att många drar sig för att sätta sig in i pensionen för att det upplevs allt för komplext.

När du är nyanställd på en arbetsplats som har kollektivavtal så har du möjlighet att bestämma var och hur din tjänstepension ska placeras. Du får hemskickat ett kryptiskt papper där du får välja mellan ett antal pensionsbolag, man förväntas även välja om pengarna ska placeras i en fondförsäkring eller traditionell försäkring. Inte nog med det – man ska även kryssa i om man vill ha återbetalningsskydd eller inte. Hur ska man kunna veta vilket val som är det bästa? Är man inte insatt i vad de olika valen betyder, vilket de flesta av oss inte är, så blir det lätt att pappret hamnar i högen med annat som vi ska ta tag i ”någon gång” och det blir inget val gjort. Detta är ett av flera misstag jag ofta stöter på. Detta är ett av flera misstag som gör att din pension kan bli onödigt låg.

Det är dumt att göra samma misstag som alla andra, så idag bjussar jag på de tolv vanligaste misstagen jag sett mina klienter, kursdeltagare och andra göra:

Du har för låg livsinkomst
Du har ingen tjänstepension
Du har inte gjort något val i din tjänstepension
Du har valt aktivt förvaltade fonder, men glömmer bort dem
Du har valt en passiv strategi
Du litar på banken eller arbetsgivarens rådgivare
Du tar för låg eller för hög risk
Du har inte anpassat ditt efterlevandeskydd
Du missar möjligheten till delpension eller ”kollektiv slutbetalning”
Du har inte planerat dina uttag
Du tar ut pensionen på för kort tid
Du har inte engagerat dig i din pension

1. Du har för låg livsinkomst

Både din allmänna pension och din tjänstepension baseras på din livsinkomst, dvs din totala inkomst under livet. Detta innebär att om du har studerat länge, varit föräldraledig länge, jobbat deltid eller på annat varit borta från arbetslivet så kommer det att slå på din pension.

Kvinnor tar ofta den största delen av föräldraledigheten, vabbande och det är också vanligare att kvinnan går ner på deltid under småbarnsåren. Detta kompenseras i viss mån då man tjänar in pensionsrätter i den allmänna pensionen under studier och småbarnsåren. Har din arbetsplats kollektivavtal så kan du få inbetalningar till din tjänstepension under föräldraledigheten, så situationen är inte helt hopplös.

Vi förväntas jobba heltid i 40 år för att få en rimlig pension, så vet du med dig att du kommer att tjäna ihop mindre tid än så kan det vara värt att fundera på om du ska jobba längre eller om du kan spara privat som du kan kompensera med.

Jag träffar på många kvinnor som varit hemmafruar, jobbat deltid under långa perioder eller bara helt enkelt arbetat inom låglöneyrken och här blir det tydligt att pensionen kommer att bli för låg för att de ska kunna klara sig.

2. Du har ingen tjänstepension

Nio av tio anställda har tjänstepension via sin arbetsplats. Många av oss har genom åren arbetat på ställen som inte erbjuder tjänstepension och det är helt ok om det är under en kortare period. Mitt tips är att sikta på att ha en arbetsgivare som betalar in till tjänstepension. Om den inte gör det, se till att de betalar så pass bra att du kan spara själv istället. Om du då väljer att spara i en privat pensionsförsäkring eller IPS så har har du också rätt att dra av sparandet i deklarationen (gäller bara om arbetsgivaren inte erbjuder tjänstepension).

Om du däremot är företagare är det inte givet att du har tjänstepension och det är inte heller säkert att det är bästa alternativet för dig. Du kan läsa mer här: Pension för företagare – 8 sätt att spara till pension! (pensionsguiden.nu)

Jag träffar många företagare som helt saknar tjänstepension eller privat sparande för att verksamheten inte har gått så bra att man har kunnat ta ut en rimlig lön, än mindre gjort några pensionsavsättningar. Det är lättare sagt än gjort att säga att ”om du inte kan ta en marknadsmässig lön och ge dig själv en marknadsmässig pension så är det kanske dags att tänka om”, men när jag träffar företagare som kämpat i mer än 20 år och när de väl går i pension kommer de att behöva förlita sig på garantipension och andra tillägg så känns det som att vi ibland kämpar för länge med bolag som kanske inte borde överleva.

3. Du har inte gjort något val i din tjänstepension

Om du inte gör något val när du får hem den där blanketten vi pratade om tidigare så kommer din tjänstepension att placeras i en förvald traditionell försäkring med eller utan återbetalningsskydd. Den förvalda traditionella försäkringen är trygg och stabil men den kommer sannolikt inte att ge dig en rejäl tillväxt. Har du mer än 10 år kvar till pension kan du unna dig att ta högre risk för att ha möjlighet till högre avkastning och då kan fondförsäkring vara ett lämpligare val.

Vill du läsa mer om skillnaderna mellan de olika valen kan du gör det här: Vad är tjänstepension? (pensionsguiden.nu)

Detta är vanligt bland de som aldrig har brytt sig om sin pension.

4. Du har valt aktivt förvaltade fonder, men glömmer bort dem

Vid något tillfälle har du själv (eller tillsammans med en rådgivare eller vän) själv valt fonder i din Premie- eller tjänstepension. Fonderna du har valt är aktivt förvaltade, dvs en fondförvaltare bestämmer innehållet i fonden och med det kommer en ofta ganska saftig avgift. Har du valt aktivt förvaltade fonder behöver du aktivt hålla koll på dem så att de presterar, annars är det pengar i sjön. AMF Aktiefond Sverige är den populäraste Sverige-fonden i Premiepensionen, trots att den presterar sämre än många andra Sverige-fonder. I topp på fem år hittar vi Spiltan Aktiefond Småland som på 10 år förvandlat 100 kronor till 500 kronor, jämfört med knappt 250 kronor om man har valt AMF Aktiefond Sverige. Varför ska man då välja AMF?

5. Du har valt en passiv strategi

Du har valt att ha en traditionellt förvaltad pensionsförsäkring, men du har inte försäkrat dig om att den presterar. De traditionella försäkringarna har också förvaltare och de investerar på olika sätt. Vissa har större andel aktier, medan andra kanske har mer fastigheter eller skog. Detta gör att avkastningen kommer att skilja mellan de olika pensionsbolagen. Vissa kommer att prestera bättre när börsen går bra och andra kommer att vara bättre på hålla emot vid nedgång. Nedanstående exempel visar hur SEB respektive Alectas traditionella försäkring har presterat de senaste åren och det är en rejäl skillnad i prestation.

Det är inget fel att ha en traditionell försäkring, men se till att den presterar bra över tid. Du kan jämföra dina traditionella försäkringar hos Konsumenternas.

6. Du litar på banken eller arbetsgivarens rådgivare

Vem har inte suttit och lyssnat på den vältalige rådgivaren från tex Söderberg & Partner, Max Matthiessen eller din banktjänsteman som med fast hand guidar dig i pensionsdjungeln och säger vilka fonder du ska ha. Jag säger inte att de kommer med dåliga val, men ha i beaktande att de får betalat på något sätt…. fråga hur och hur mycket. Har du samtal med rådgivare via din arbetsplats så får du ett protokoll där det ska framgå hur de får sin ersättning. Ofta får de provision på de fonder de förmedlar och de får även provision vid flytt av försäkringar. Får de provision skulle jag inte klassa se dem som oberoende pensionsrådgivare.

Din banktjänsteman hjälper dig gärna med fondrekommendationen, men ofta blir det i bankens egna aktivt förvaltade fonder med hög avgift. Fem av de tio mest populära fonderna i Premepensionen är från Swedbank. Detta trots att dessa fonder inte alltid hamnar i topp prestationsmässigt. Jag tolkar det som att Swedbank är övertygande i sin rådgivning och får sina kunder att byta till deras fonder. Jag har haft en mängd klienter och kursdeltagare som har haft Swedbanks fonder och samtliga har uppgett att de 1) inte vet hur de har fått dem, eller 2) deras banktjänsteman har rekommenderat dem.

Lyssna gärna på rådgivarna men fundera en extra gång innan du tackar ja till deras förslag. Jag har sett allt för många fondportföljer som är proppade med dyra och dåliga fonder.

7. Du tar för låg eller för hög risk

Om du har långt kvar till pension och har valt tex en blandfond eller någon fond där du har en stor andel räntor så kommer det att resultera i att du inte maximerar din avkastning. Visst, du kommer inte att drabbas lika hårt av nedgångar, men priset du betalar är låg avkastning. Exemplet nedan visar Skandia Balanserad som är en blandfond med ca 55% aktier och 45% räntor jämfört med Länsförsäkringar Global Index som innehåller 100% aktier. Blandfonden i exemplet har en snittavkastning på 4,4%/år de senaste 5 åren, medan aktiefonden har en snittavkastning på 11,2%. Med tiden blir det stor skillnad.

Vissa väljer istället andra sidan av pendeln, dvs tar allt för hög risk vilket kan resultera i att stora delar av kapitalet försvinner om något oförutsett händer. De som investerade i Rysslandsfonder har sett sitt pensionskapital i stort sett utplånas. Man brukar säga att man ska bara investera pengar man kan avvara då det inte finns några garantier på börsen. Fullt så illa behöver det inte vara, men att välja att stoppa stora delar av sitt kapital i högriskfonder, så som branschfonder, riskabla landsfonder eller annat gör att du utsätter dig för onödigt stora risker. Denna typ av fonder är bättre lämplade att ha som ”krydda”, dvs att de får utgöra en liten del av ditt totala kapital.

8. Du har inte anpassat ditt efterlevandeskydd

Det vanligaste efterlevandeskyddet är återbetalningsskyddet, dvs i händelse av din död så utbetalas det intjänade kapitalet till dina efterlevande. Priset för återbetalningsskyddet är att du inte får del av arvsvinsterna. Arvsvinster innebär att du får del av intjänat kapital från jämnåriga försäkrade som dör.

Jag träffar på klienter som har återbetalningsskydd även om de inte har någon efterlevande. Detta gör att de får mindre pension. Himla onödigt. Den största bristen upplever jag dock hos gifta kvinnor med låg pension som har efterlevandeskydd till förmån för sin make som har betydligt bättre förutsättningar att klara sig själv. Även ensamstående kvinnor med vuxna barn har ofta återbetalningsskydd för att deras barn ska ”få en slant”, på bekostnad av mammans egna pension. Har man låg pension bör man i så stor utsträckning som möjligt se till att höja sin egen pension. Ett enkelt sätt är att ta bort återbetalningsskyddet på sina försäkringar.

Nedanstående bild visar hur mycket pensionen ökar utan återbetalningsskydd:

9. Du missar möjligheten till deltidspension eller ”kollektiv slutbetalning”

En del kollektivavtal erbjuder möjligheten att kunna gå ner i arbetstid med i stort sett bibehållen lön, plus att du fortfarande tjänar in till pension. Detta är en möjlighet som jag upplever att många missar. För privatanställda tjänstemän som tillhör pensionsavtalet ITP2 så finns det möjlighet att pensionera sig vid 62 år och en månad och ändå få tillgodoräkna sig de sista tre årens pensionstid och även få inbetalning till ITPKn. Himla förmånligt!

Exempel:

Om du är statligt anställd: Delpension – en möjlighet att jobba mindre – SPV
Om du är privatanställd tjänsteman: Flexpension (avtalat.se)
Om du är privatanställd tjänsteman och tillhör ITP2: ITP 2 och kollektiv slutbetalning | Alecta

10. Du har inte planerat dina uttag

Vi har i snitt 7-8 olika pensionsförsäkringar när vi går i pension och ordningen vi väljer att ta ut dem kan ha ekonomisk betydelse. Många försäkringar har fortfarande en fast årsavgift och då är det vettigt att ta ut småslattar tidigt för att få ner den totala summan av årsavgifter. Exempel på övriga saker att ta i beaktande är: årlig uppräkning/avkastning, återbetalningsskydd eller ej, balans mellan pensioner som påverkas av börsen och de som påverkas mindre och valbara uttagstider.

Skatten på pension är dessutom lägre från året vi fyller 67, tack vare det förhöjda grundavdraget. Det innebär att om du tar ut pension tidigare så kommer du att få betala onödigt mycket i skatt.

11. Du tar ut pensionen på för kort tid

Det kan vara lockande att ta ut pensionen på fem eller tio år för att glappet från den tidigare lönen och pensionen inte ska bli så stor. Nackdelen är att det sannolikt blir en ganska torftig tillvaro resten av livet om du bara har den allmänna pensionen att leva på. Dessutom kan det skattemässigt vara osmart, speciellt om du hamnar över gränsen för statlig skatt (ca 57 000 kronor/månad år 2023 om du är född 1956 eller senare, annars ca 51 000 kronor/månad). Även om du ligger under gränsen för statlig skatt kan du förlora på det då skatten i Sverige är progressiv, dvs den ökar procentuellt sett ju högre beloppet blir. För exempel, se bild ovan.

12. Du har inte engagerat dig i din pension

Vissa resonerar som så att ”jag kommer ändå få så lite i pension, så det är ingen idé att bry sig”. Det kan inte vara mera fel! Ju mindre du har att röra dig med, desto viktigare är det att du gör kloka val!

Att inte bry sig om sin pension kan medföra att din pension blir lägre. Det krävs inte någon jätteinsats för att göra grundläggande smarta val så mitt tips är att du lägger lite tid på att att lära dig grunderna för det kommer att tjäna dig väl!

Sammanfattning

Det finns många fallgropar, men också många möjligheter och min tanke med detta inlägg är att inspirera dig till att ge dina pensioner lite extra kärlek så att de kan frodas och växa sig stora. Det finns mängder av inlägg i bloggen som kan hjälpa dig vidare. Dessutom håller jag webinarier och kurser där du kan lära dig mer. Nästa nybörjarwebinar går av stapeln den 26 januari. Det är gratis och du anmäler dig här. Vill du ha hjälp att titta igenom just dina pensioner så kan du boka en pensionsgenomgång eller enskilda timmar för genomgång (både för privatpersoner och företagare). Sen har vi Facebook-gruppen där du kan ställa alla dina frågor.

Vilka av ovanstående misstag känner du igen dig i?