Dags för halvårsavstämning!

Tillhör du de ”duktiga” som stämmer av sin ekonomi varje månad, kvartal eller vilket intervall du nu har valt? Eller är du som de flesta som kör på känn och spenderar pengarna så länge det finns pengar kvar på kontot/kortet. Vad du får i pension är inget du tänker på, det blir som det blir och man vet inte hur länge man lever? Inget är rätt eller fel, utan var och en gör det som passar en bäst. Men…. är det så att du har ekonomiska mål eller en önskan om FIRE, tidig pension eller bara vill ha mer än det prognosen på minPension visar är det bra att ha koll på läget och följa upp regelbundet.

Själv avsatte jag tid i helgen för min vanliga månadsavstämning men passade även på att göra en halvårsavstämning. I halvårsavstämningen så zoomar jag ut för att se den större bilden och se om jag är på rätt spår eller om jag behöver justera något.

Är ditt mål SMART?

Ett allt för fluffigt mål är svårt att följa upp mot, men om du har ett ”SMART” mål är det enklare att se om du är på spår eller ej. Ett ”SMART” mål är:

S = Specifikt – tydligt och konkret
M = Mätbart – du har definierat vad innebär det att målet är uppfyllt
A = Accepterat – du har bestämt dig för att detta målet ska uppnås och hur det ska uppnås
R = Realistiskt – det ska vara genomförbart och rimligt att uppnå
T = Tidsatt – ett tydligt start- och slutdatum.

Exempel: Ann vill kunna gå i pension när hon fyller 63 år och då ska hon ha 20 000 kronor efter skatt att leva på varje månad i 15 år framåt. Utfrån det målet så behöver hon räkna ut hur mycket pengar hon behöver ha när hon fyller 63 och sen mäta mot det. Följer vi upp regelbundet så vet vi om vi är på rätt väg eller om vi behöver justera. När Ann följer upp så ser hon behöver öka/minska sitt sparande eller kanske se över vilka fonder hon sparar i. Den som regelbundet följer upp hur det går har större sannolikhet att nå sina mål än den som inte följer upp.

Följ upp dina intäkter och kostnader – analysera ditt resultat!

På ”bokföringsspråk” benämns sammanställningen av intäkter och kostnader som ”resultaträkning”, vilket i korthet innebär att du listar alla dina intäkter och alla dina kostnader du har under en viss period. Målet är självklart att vi ska ha ett positivt resultat, dvs kostnaderna ska vara lägre än intäkterna (lön, räntor, utdelning etc).

Jag tänker inte prata om hur man följer upp sina kostnader, det kan du läsa mer om i detta inlägg: Ta kontroll över din ekonomi och skapa en budget! (pensionsguiden.nu)   Där hittar du också en budgetmall om inte idag följer upp din ekonomi.

Det är intressanta är inte siffrorna i sig, utan de slutsatser du drar när du tittar på sifforna.

Blev intäkterna så som du tänkt det? Hur ser det ut på kostnadssidan, vilka har skjutit iväg och vilka ligger du under på? Det är helt naturligt att resultatet avviker från plan och då finns det helt enkelt bara ttre alternativ: acceptera skillnaden, justera budgeten eller ändra dina vanor (tjäna mer eller spendera mindre). Det är inte svårare än så.

Min uppföljning

Jag jämför både i kronor och procent då mina intäkter varierar och vi dessutom har haft en rejäl inflation som gör att det blir tufft att ha samma kostnadsnivå som föregående år. Då kan det underlätta att jämföra procentuellt sett istället.
En jämförelse med föregående år är också ett sätt att zooma ut och se om det ser rimligt ut.

Tittar jag på mina siffror så kan jag konstatera att:

• Intäkterna ligger jag långt efter då jag skulle få en ränteutbetalning av en investering som inte ser ut att bli av.
• Bilkostnaderna ligger under budget, men det beror på att det kommer att komma en saftig räkning för bilservice i höst. Jag har dessutom bytt bilförsäkring vilket blir en besparing på någon tusenlapp i år.
• Den inglasade balkongen kostade en förmögenhet men den var med i budget så den är ingen konstighet. Däremot så har den i stort sett tagit hela mitt sparutrymme. Normalt sett så sparar jag ca 50% av mina inkomster, men nu har nästan allt gått till inglasningen. Håller jag min budget blir det inte mycket mer sparat resten av året heller.
• Mat och dryckesbudget har överskridits med ca 1000 kronor/månad då jag har haft mer middagar hemma och köpt dyrare viner än jag normalt sett gör.
• ”Happy”-kontot är där allt inte nödvändigt hamnar, tex kläder, streamingtjänster, semester och välgörenhet etc hamnar. Detta är den post som det är enklast att dra ner på om det krävs. Semesterbudgeten har spräckts totalt då resan till Dominikanska blev galet mycket dyrare än väntat pga byte av hotell (begränsat utbud och var ute i sista minutet = dyrt). Det blir dessutom en resa över jul så det kommer definitivt att krävas att jag drar in på annat för att det ska gå ihop.

Hur ser det ut för dig? Hittar du något oväntat eller något som gör att du måste justera din plan?

Följ upp dina tillgångar och skulder – analysera ditt resultat!

På ”bokföringsspråk” benämns sammanställningen som ”balansräkning”, vilket i korthet innebär att du listar alla dina tillgångar och alla dina skulder. Målet är självklart att vi ska ha en positiv balans, dvs skulderna är lägre än tillgångarna (sparkonto, ISK, pension, buffert, etc). Skillnaden mellan värdet på tillgångarna och skulderna kallas ”eget kapital”. Exempelvis: om du amorterar ner din skuld så ökar ditt egna kapital, om värdet på dina tillgångar går ner och du inte amorterar på dina skulder så minskar ditt egna kapital.

Här blir det lätt en kombination av oskattade pengar (vanligt vis pension och boende) och skattade pengar (tex det du sparar privat och ditt löne- och sparkonto). Det viktiga här är att det ska vara enkelt att följa upp och att du kan följa progress över tid. Vissa följer upp på det egna kapitalet (dvs tillgångar minus skulder), andra följer upp per typ av tillgång eller skuld. Du gör det som passar dig bäst.

Min uppföljning

Jag följer upp per typ av tillgång, tex alla mina pensionsförsäkringar och se snabbt vilka som går bättre eller sämre än dem andra. 2022 var ett trist börsår så det blev första året sen jag började mäta som det blev ett sämre resultat än året innan. Nu i halvårsårsavstämningen ser jag att det börjar gå uppåt igen även om jag inte är tillbaka på 2021 års nivå. Det hela resulterade i några fondbyten både på min ISK och i mina pensionsförsäkringar. Jag beslöt även att minska mitt kapital hos Savelend då jag tycker att avkastningen och kundförlusterna har blivit för höga och istället sätter in pengarna på min ISK.

Sammanställningen av det egna kapitalet visar alla tillgångar men med avdrag för mitt bolån och reavinstskatten för radhuset jag sålde 2019. Även här ser man att kapitalet växer över tid även om det blev ett jack i kurvan förra året. När det är stökigt på börsen och du tycker att det inte händer något med ditt kapital är det här du ska kika. Om du zoomar ut och tittar på en längre tidsperiod är jag övertygad om att du ser en bra tillväxt.

Ovanstående avstämningar är mig som privatperson, men jag gör samma sak med mitt företag. Som företagare är det lätt hänt att man fokuserar på sitt ”företagande” och inte ser till att företagets pengar jobbar på. I mitt fall kunde jag konstatera att det hade blivit lite väl mycket pengar på bankkontot (som inte har någon ränta), så där skickades en del in i företagets kapitalförsäkring och en del åkte in på sparkontot.

Hur ser det ut för dig? Har dina tillgångar utvecklats som du har tänkt det? Vi vill ju att våra pengar ska jobba för oss på bästa sätt. I mitt fall konstaterade jag att några av mina pensionsförsäkringar hade sackat efter i avkastning och gick in och bytte några fonder. I övrigt så såg det bra ut.

Behöver du göra några justeringar? Byta till ett sparkonto med bättre ränta? Flytta någon tjänstepension eller byta några fonder. Semestertider är perfekt att använda till att ge sin ekonomi lite extra kärlek!

Lycka till!