Avtrappning av Ränteavdrag: Hur påverkas du?
I januari 2024 presenterades finansdepartementet ett förslag om att begränsa avdragsrätten för ränteutgifter i inkomstslaget kapital, i dagligt tal kallat ”ränteavdrag”. Förslaget innebär att vissa lån inte längre ska vara avdragsgilla i deklarationen. Om förslaget godkänns så kommer de nya reglerna att börja gälla 2025 och de kommer att införas gradvis under två år.
Bakgrund
Svenska folkets skuldsättning har ökat markant under de senaste åren och vi lånar allt mer för att bekosta vår konsumtion. Lån utan säkerhet har överlag en högre ränta än lån med säkerhet vilket ökar risken för problem att betala tillbaka.
Antal ärenden hos inkassobolag ökar lavinartat och Kronofogden har aldrig haft så mycket att göra som de har nu. Ett av skälen som anges i promemorian är bristande kreditprövningar.
Nuvarande regelverk
Idag får man dra av 30% av räntekostnaderna på lån upp till 100 000 kronor varje år, och 21% för det som överstiger 100 000 kronor. Det spelar ingen roll vad lånet har använts till; det kan vara för att köpa en bostad, en bil, eller något helt annat. Räntorna kvittas mot främst mot inkomst av kapital och därefter mot debiterad kommunal och statlig skatt.
Föreslaget regelverk
Med det nya förslaget ändras detta.
För att få göra ränteavdrag i framtiden måste lånet vara kopplat till en säkerhet; som en bostad, ett fordon eller en båt. Ränta ska också vara avdragsgill om lånet gäller finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet när byggprojektet är färdigt ska omvandlas till ett lån med säkerhet i bostad. För bostad gäller max 85% belåning och för båt samt fordon gäller max 80% belåning. Som fordon räknas:
- bilar
- motorcyklar
- mopeder klass I
- traktorer
- motorredskap klass I
- terrängmotorfordon
- motorredskap klass II (i vissa fall)
- släpfordon som dras av bilar
- släpvagnar (i vissa fall).
Fordonen måste vara registrerat hos Transportstyrelsen.
Lån utan säkerhet, som till exempel delbetalningar, kortkrediter eller blancolån för att betala kontantinsatsen för en bostad eller konsumtion, kommer inte längre kommer att ge rätt till ränteavdrag. Det innebär att du som har ett kreditkort där du betalar ränta eller en avbetalning på en säng inte längre kommer att få avdrag i deklarationen. Har du, precis som jag, en värdepapperskredit hos tex Avanza eller Nordnet så kommer du inte längre att kunna få avdrag på räntekostnaderna för dem då värdepapper inte listas under godtagbara säkerheter.
Syftet med de nya reglerna är att minska risken för att folk lånar mer pengar än vad de klarar av att betala tillbaka. Lån med säkerhet anses vara säkrare, både för låntagaren och för ekonomin i stort.
Redan idag lämnar kreditgivare kontrolluppgift på ränteutgift, men framöver ska de även ange om de avser ränteutgifter kopplade till lån med godkända säkerheter. Det är endast personen/personerna som står som ägare av säkerheten som kan få ränteavdrag.
Om detta förslag går igenom så börjar de nya reglerna att gälla från 1 januari 2025. Det betyder att från det datumet kan man bara göra ränteavdrag för lån som har en säkerhet. Första året, 2025, kommer man dock fortfarande kunna dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet, men från 2026 är det helt slut med det.
Hur påverkas din ekonomi?
Om förslaget går igenom är jag övertygad om att detta initialt kommer att leda till ännu fler inkassokrav och ärenden hos Kronofogden, då flera kommer att ha svårt att klara av de högre räntorna (eller rättare sagt inte längre få dra av lika mycket för sina lån).
De som har en svag ekonomi är de som har svårast att undvika kreditkarusellen. Promemorian visar också att det är denna grupp som får betala högst ränta. Sen tycker jag att det är skillnad på de som väljer att ta tandläkarräkningen på kredit och familjen som köper charterresan på kredit. Den förstnämnda ser sannolikt ingen annan möjlighet, men familjen som vill åka på charter kan prioritera annorlunda.
Rent krasst så blir de icke avdragsgilla lånen/krediterna ca 43% dyrare. Har du ett lån på 50 000 kronor med 4% ränta betalar du idag 2 000 kronor i ränta/år före ränteavdrag, men endast 1 400 kronor efter ränteavdrag. Utan ränteavdrag blir den faktiska kostnaden 2 000 kronor, dvs ca 43% mer än innan. Det är en himla skillnad!
Nedan är två exempel från promemorian:
Jag gjorde ett räkneexempel för att se vilken effekt det skulle få på min ekonomi.
- Jag har inga andra krediter än mitt bolån och en investeringskredit hos Nordnet.
- Krediten på Nordnet är på 500 000 kronor och räntan är på 3,78%.
- Kostnaden för lånet ökar från 13 230 kronor/år till 18 900 kronor/år.
- Jag räknar med att långsiktigt kunna ha en avkastning på 7%/år efter avdrag för avgifter och skatt, dvs 35 000 kronor.
- Med avdragsrätten skulle den årliga vinsten bli ca 21 800, men om förslaget går igenom så sjunker den nu till 16 100 kronor. Så trots att avdragsrätten försvinner så kommer det att vara positivt resultat, men marginalerna minskar vilket jag inte gillar.
- Avkastningen på eget kapital sjunker från 9,2% till 8,6% men det är fortfarande mer än 7% som jag skulle ha utan kredit.
- För min del innebär det att jag sannolikt inte kommer att göra någon ändring. För andra kan det vara bättre att minska sin bolåneamortering och istället fokusera på att betala ner skulderna som inte har någon avdragsrätt.
Än är inget beslut taget utan nu ska förslaget ut på remiss till 35 föreningar och myndigheter, tex Sveriges Konsumenter, Aktiespararna och Fondbolagens förening. De ska lämna sina synpunkter senast den 18 april och det ska bli intressant att se vad de tycker. Ett alternativ kan vara att de tycker att man ska dra ner på ränteavdraget för alla lån, men jag tolkar promemorian som att det inte är önskvärt. En glädjande nyhet vore om de ansåg att värdepapper är en säkerhet och att värdepapperskrediter skulle omfattas av ränteavdraget. Nåja, vi får se hur det går.
Din pensionscoach
PS: Vill du läsa hela förslaget så hittar du det här: Avtrappat ränteavdrag för vissa lån – Regeringen.se
Axel
Jag använder krediten med att minska ISK skatten. Betalar 3,65% ränta. Placerad i räntefond med yield på 5-6%.
Monica
Klokt!